Varmvattenförbrukningen minskade med 18 procent i Kumlalägenheter

I över 500 hyreslägenheter i Kumla minskade varmvattenförbrukningen när hushållen började betala efter användning.
Hyran sänktes när vattnet debiterades separat
Varmvattenförbrukningen minskade med 18 procent när individuell debitering infördes stegvis i fler än 500 hyreslägenheter i Kumla. Det visar en forskningsstudie som ligger till grund för en ny rapport från forskningsinstitutet SNS.
Tidigare ingick varmvattnet i hyran. Mätare satt synliga i månader, ibland över ett år, utan att förbrukningen ändrades nämnvärt. När hushållen började betala för sin faktiska användning föll förbrukningen nästan omedelbart och låg sedan kvar på en lägre nivå.
”Resultaten från Kumla visar hur pris kan användas som komplement till relativt ineffektiva uppmaningar och informationskampanjer”, säger Mikael Elinder, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.”Minskningen var ungefär lika stor i procent oavsett hushållens tidigare förbrukning. Därmed stod storförbrukarna för merparten av besparingen. Enligt rapporten var investeringen i mätare samhällsekonomiskt lönsam: varje investerad krona gav 1,17 kronor i samhällsekonomisk nytta.
Hyran sänktes när varmvattnet började debiteras separat. För ett hushåll med genomsnittlig förbrukning blev omläggningen ungefär kostnadsneutral, enligt SNS.
Föreslår ändrad prissättning
I rapporten föreslår Elinder att staten och kommunerna ska underlätta individuell mätning och debitering i flerbostadshus och överväga subventioner där installationen inte lönar sig för fastighetsägaren. Han vill också att mätare i småhus ska klara priser som varierar över tid, med prioritet för kommuner med hög risk för vattenbrist.
Rapporten föreslår att lagstiftaren prövar om kommuner tillfälligt ska få ta ut ett knapphetstillägg vid konstaterad vattenbrist. Tillägget skulle vara tidsbegränsat och betalas tillbaka till abonnenterna. I dag får kommuner enligt lag inte ta ut högre vattenavgifter än vad kostnaderna motiverar, och knapphet räknas inte som en kostnad.
Rapporten bygger på nationalekonomisk teori, internationell forskning och dagliga förbrukningsdata från lägenheterna i Kumla. Elinder ansvarar för analysen och förslagen; SNS som organisation tar inte ställning till dem.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
