Snabbare diagnostik vid misstänkta bakterier i blodet

En ny DNA-baserad metod kan på sikt korta väntetiden för att upptäcka bakterier i blodet – från dagar till timmar. Det framgår av ett pressmeddelande från Universitetssjukhuset Örebro, där forskaren och läkaren David Nestor har utvärderat tekniken.

Enligt pressmeddelandet kan snabbare diagnostik vara särskilt viktig vid allvarliga infektioner som i värsta fall kan utvecklas till sepsis, ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på infektionen kan leda till organsvikt.

Så fungerar metoden

I dag används främst blododling för att påvisa bakterier i blodet. Då tas cirka 40 milliliter blod som placeras i en näringslösning där bakterier kan växa till innan de identifieras.

Den nya ansatsen bygger i stället på att analysera bakteriers DNA direkt i ett blodprov på cirka 5 milliliter. Provceller bryts ner och allt DNA som frigörs analyseras med avancerad DNA-sekvensering och databaserade metoder, för att hitta bakterie-DNA i en stor mängd mänskligt DNA.

David Nestor säger i pressmeddelandet:

”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”

Varför snabbhet spelar roll

Pressmeddelandet uppger att omkring 900 personer i Örebro län varje år drabbas av bakterieinfektioner som sprider sig till blodbanan. Vem som helst kan drabbas, men äldre och sköra personer löper större risk att bli allvarligt sjuka.

Blododling kan enligt pressmeddelandet ta från 12 timmar till tre dygn innan bakterier identifieras och deras känslighet för antibiotika kan analyseras. Träffsäkerheten kan också påverkas av hur mycket blod som tas och om patienten redan har fått antibiotika, vilket kan hämma bakteriernas tillväxt.

Studiens omfattning och nästa steg

Forskningsarbetet bygger på analyser av prover från cirka 500 patienter i Region Örebro län som sökte vård med misstanke om bakterier i blodet under åren 2014–2016. Utöver den vanliga diagnostiken lämnade patienterna extra blodprover för forskningen.

En stor utmaning är enligt pressmeddelandet att mängden bakterie-DNA ofta är mycket liten jämfört med mängden mänskligt DNA, vilket gör metoden tekniskt krävande. Nästa steg är att vidareutveckla metoden så att den stabilt kan påvisa mycket små mängder bakterie-DNA.

Arbetet har skett i samarbete mellan akutmottagningen, infektionskliniken och Verksamhetsområde laboratoriemedicin i Örebro samt forskningslaboratorier i Tyskland och Nederländerna.

Faktaruta: symtom att vara uppmärksam på

• Symtom på bakterier i blodet kan enligt pressmeddelandet vara feber, snabb andning, lågt blodtryck och tecken på infektion (till exempel urinvägs- eller luftvägsinfektion).