Coronapandemin förde med sig stora förändringar för arbetslivet, speciellt när det gäller vårt sätt att arbeta. Med restriktioner blev många kontorsbyggnader tomma när personalen flyttade arbetet till hemmakontor, vilket har lett till att hemarbete nu är en betydande del av arbetslivet i Sverige.

Antalet som jobbar hemifrån har fördubblats sedan pandemin

Uppgifter från Statistiska centralbyrån avslöjar att andelen av arbetskraften, i åldern 20–64 år, som uppger att de arbetar hemifrån ibland, är mycket högre idag jämfört med före pandemins tid. År 2024 rapporterade ungefär 46 procent att de arbetat hemifrån vid något tillfälle, vilket betyder en dubblering jämfört med tiden före virusets utbrott.

Det betyder att nära hälften av alla anställda idag har möjlighet till någon form av telependling - även om det varierar hur ofta och i vilken utsträckning detta sker.

Situationen före pandemin

Före pandemin var arbete från hemmet betydligt ovanligare. Både forskning och äldre SCB-rapporter visar att endast en liten del av arbetskraften regelbundet arbetade hemifrån, och andelen var klart lägre än under pandemins höjdpunkt och åren efter.

När pandemin var som värst, ökade snabbt antalet som arbetade hemifrån till över 40 procent under vissa perioder.

Skillnader mellan storstad och småorter

Såväl i Sverige som utomlands, ser vi att trenden med hemarbete är starkast i storstäder och tätorter där arbetsuppgifter lättare kan utföras digitalt. Internationella studier visar att fler personer i större städer arbetar på distans med ungefär 15 % som regelbundet jobbar hemifrån, jämfört med kring 10 % på landsbygden och i mindre samhällen.

I Sverige syns liknande mönster där yrken med krav på högre utbildning eller kontorspositioner möjliggör mer distansarbete. På mindre orter och i yrken där fysisk närvaro krävs, är distansjobb mindre vanligt.

Nuvarande hemarbetesdynamik

Rapporter indikerar att distansarbete numera är en väletablerad del av vårt arbetsliv, även om det kanske inte sker dagligen. En sammanställning av SCB-statistik visar att:

• omkring 40 procent jobbar hemifrån åtminstone något varje år

• runt 15 procent jobbar hemifrån minst hälften av arbetsdagarna
  vilket indikerar att hybridmodeller, där man kombinerar kontors- och hemarbete, blivit en populär lösning.

Parallellt visar annan data att 60–70 procent i storlek fortfarande inte arbetar hemmavid under typiska perioder, vilket signalerar att den fysiska arbetsplatsen fortfarande är viktig för många.

Vad innebär detta?

Avslutningsvis återspeglar statistiken att:

• det är en betydande ökning av distansarbete jämfört med föregående pandemin

• nästan hälften av arbetskraften mellan 20 och 64 år arbetar hemifrån i någon omfattning idag

• hemarbete är vanligast i storstadsmiljöer och i arbeten där det lätt kan anpassas

• många individer har fortsatt närvara regelbundet på kontoret eller jobbar från sin arbetsplats

Detta betyder att arbetsmarknaden har blivit mer flexibel för en del, men det finns fortfarande tydliga skillnader mellan större städer och mindre orter.

Källor

• SCB: Fler har börjat jobba mer hemifrån - statistisk översikt över distansarbetsvanor i Sverige
  https://www.scb.se/pressmeddelande/fler-jobbar-mer-hemifran/

• Tillväxtanalys / SCB: Procentandel som arbetar hemifrån minst hälften av dagarna uppgår till 15 %, och omkring 40 % i någon mån
  https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4dcbe9f4192ffe6d73f17acd/1730985897153/WP_2024_04_%20Svensk%20sammanfattning.pdf

• SCB / Prevent: Andel som inte arbetar hemifrån alls varierar mellan 61–71 %
  https://www.scb.se/pressmeddelande/new-pagsex-av-tio-jobbar-inte-alls-hemifran/