Analys varnar för miljardkostnader vid missade EU-krav

Sverige riskerar både ökade klimatutsläpp och betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott på 11 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten. Det kan dock som mest handla om 5,2 miljoner ton.

IVL:s Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnad: 5–8 miljarder för ETS-flex

Att använda ETS-flex innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter ETS-flex återstår 5,8 miljoner ton

När ETS-flex har utnyttjats fullt ut återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL pekar på tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som osäker, eftersom många medlemsstater uppges ha liknande underskott och endast ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom åtgärder: Kostnaden för konkreta utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena: Enligt pressmeddelandet skrivs utsläppsgapet då upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver ökade kostnader för ett växande utsläppsgap kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, uppger i pressmeddelandet att sanktioner (baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen) kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Analysen finns även sammanställd i rapporten “Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.