Skräp i offentliga miljöer kostar – och ersättningen dröjer

Svenska kommuner lägger stora summor på att städa upp skräp som hamnat fel i offentliga miljöer. Enligt Håll Sverige Rent ska kommunerna senast den 31 mars rapportera sina kostnader till Naturvårdsverket för att kunna få ersättning enligt den så kallade förordningen om nedskräpningsavgifter.

För Kumla kommun redovisas en total kostnad på 650 000 kronor för kostnadsåret 2024 (rapporterat 2025), enligt uppgifter som Håll Sverige Rent hänvisar till.

Nästan 600 miljoner kronor per år i rapporterade kostnader

De senaste nationella siffrorna som rapporterades in 2025 och avser 2024 visar att kommunernas kostnader i Sverige uppgår till närmare 600 miljoner kronor per år.

Förordningen innebär att kommunerna ska få ersättning för en del av sina städkostnader. Betalningsansvaret ska ligga på producenter av vissa vanliga engångsplastprodukter, exempelvis fimpar samt godis- och glassförpackningar, matlådor och muggar. Hur stor avgiften blir beror på hur ofta produkterna förekommer som skräp.

Inga utbetalningar – och överklaganden förlänger väntan

Håll Sverige Rent uppger att kommunerna har rapporterat sina kostnader i flera år, men att inga pengar ännu har betalats ut. Under hösten 2025 överklagades beslutade produktavgifter av vissa producenter, däribland Japan Tobacco International Sweden (JTI) och British American Tobacco Sweden (BAT). Enligt pressmeddelandet innebär detta att den redan försenade ersättningen till kommunerna kan fördröjas ytterligare.

Vad kostnaderna avser

De rapporterade kostnaderna gäller hantering av skräp som hamnat fel – inte exempelvis tömning av papperskorgar. Kommunerna kan enligt Håll Sverige Rent räkna in kostnader för:

• uppstädning
• transport
• behandling av avfallet
• administration
• informationsinsatser

Organisationen menar också att alla kommuner ännu inte har etablerade rutiner för att beräkna sina kostnader, vilket kan innebära att den samlade kostnadsbilden underskattas. Vissa kommuner har rapporterat noll kronor, något som enligt Håll Sverige Rent inte speglar verkligheten.

Naturvårdsverket tar in uppgifter – risk för vite vid utebliven rapport

Det är Naturvårdsverket som tar emot kommunernas rapportering, tar in avgifter från producenter och ska fördela pengarna till kommunerna. Kommuner som inte rapporterar sina kostnader senast den 31 mars varje år riskerar föreläggande med vite.

Håll Sverige Rent uppger även att man i januari 2026 skickade in ett formellt klagomål till EU-kommissionen kopplat till frågan och de försenade utbetalningarna.