Ny statistik om nedskräpning – stora skillnader mellan stad, strand och fjäll

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten framgår bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, men att nikotinskräp fortsatt dominerar. Rapporten lyfter även stora skillnader mellan svenska stränder. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det enligt undersökningen bara cirka en av tio som uppger att de själva skräpat ner.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter ned

De nationella skräpmätningarna visar för första gången hur utvecklingen ser ut över tid. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, och totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultat från den nationella skräpmätningen till ett exempel: på en kilometer längs trottoar eller gångbana passerar man över 1 000 skräpföremål.

Enligt exemplet handlar det bland annat om:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men inget tydligt skräpfall

Rapporten uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023), men att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt anges att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stränder: kraftigt ökade nivåer längs Västerhavet

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är enligt pressmeddelandet en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s tröskelvärde.

I fjällen: snus vanligast

Även i fjällmiljöer syns nedskräpning. I mätningar längs vandringsleder i fjällen under 2025 uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det som hittades.