Växtbaserat järn som kroppen kan ta upp bättre

Forskare vid Örebro universitet utvecklar ett växtbaserat alternativ som kan bidra i arbetet mot järnbrist – ett näringsproblem som enligt universitetet uppskattas drabba omkring två miljarder människor globalt. Målet är att få fram järn i en form som kroppen är bättre anpassad för att ta upp och som kan vara skonsammare för magen än många av dagens järntillskott.

Projektet leds av Åke Strid, professor i kemi vid Örebro universitet.

Bakgrunden: behov av alternativ till kött och vissa järntillskott

Enligt Örebro universitet finns flera skäl att hitta alternativ till järn från kött. Hemjärn från rött kött kan visserligen tas upp effektivt, men många väljer att äta mindre kött. Universitetet pekar också på att hög köttkonsumtion kopplats till ökad risk för allvarliga sjukdomar, samt att köttproduktion har stor klimatpåverkan.

Samtidigt används oorganiskt järn i stor utsträckning i kosttillskott, men Örebro universitets projektsida beskriver att långvarig användning ofta kan ge biverkningar som magsmärtor, illamående, diarré, kräkningar och förstoppning.

Växternas eget hemoglobin – men i för små mängder

Hemoglobin är ett järninnehållande protein som i kroppen används för att transportera syre. Enligt pressmeddelandet finns hemoglobin även naturligt i vissa växter, exempelvis spenat och tomat, men i så små mängder att det inte räcker som järnkälla i kosten.

Forskargruppen uppger att de har lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt – upp till 40 gånger.

Två spår: växter och probiotiska bakterier

Forskarna arbetar med att producera växthemoglobiner (PHbs) på två huvudsakliga sätt:

• I växter: effektiv produktion i Nicotiana benthamiana, med inriktning på att kunna extrahera och rena PHbs i en form som kan användas som järntillskott eller som ingrediens i växtbaserad mat.
• I probiotika: parallellt uttryck i den hemproducerande probiotiska bakterien Bacillus coagulans, med tanken att bakterierna ska kunna producera ämnet i tarmen.

Enligt pressmeddelandet har forskarna i de probiotiska bakterierna nått tillräckligt hög produktion och går nu vidare med studier av biotillgänglighet – alltså hur väl växthemoglobin tas upp i kroppen. På projektsidan beskrivs att biotillgänglighet ska studeras med en in vitro-analys baserad på en human epitelcellinje (Caco-2), samt analyser av järnupptag i mag-tarmkanal från mus.

Möjliga användningsområden: tillskott och växtbaserade livsmedel

Örebro universitet lyfter att växthemoglobin på sikt kan användas både som:

• ingrediens i växtbaserade livsmedel, exempelvis vegetariska produkter
• en komponent i framtida tillskott, bland annat via probiotiska lösningar

Universitetet kopplar även utvecklingen till hållbarhet, där växtbaserat järn kan bli ett sätt att minska beroendet av kött som järnkälla.

Om projektet

• Projekt: HemI-EFF ("Framtagande av hemjärn-berikat 'functional foods' för att förebygga och bota järnbristanemi")
• Status enligt projektsidan: Pågående 2022–2025
• Forskargrupp (urval enligt källorna): Vikky Rajulapati, Magnus Carlsson, Nikolai Scherbak och Åke Strid (projektsidan listar även Irina Kalbina)
• Samarbetspartners enligt projektsidan: Chalmers tekniska högskola, Gastroba utvecklings AB, Probi AB, Scantox Sverige AB, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)