Så stor del av nettoinkomsten kan gå till villalånet

Hur tungt villalånet väger i hushållsekonomin varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En ny analys från Landshypotek Bank visar att ett genomsnittligt hushåll i Solna lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånekostnader, medan kommuner som Åsele och Malå ligger på omkring tre procent.

Stockholmsområdet sticker ut

I kartläggningen är flera kommuner i Stockholmsområdet bland dem där villalånet tar störst andel av hushållets nettoinkomst:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan hamnar bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele. Där uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånet för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå

Landshypotek Bank redovisar även skillnader mellan länen. Stockholms län har högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst uppges andelen vara i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.

Så har beräkningen gjorts

Enligt Landshypotek Bank bygger analysen på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län (Svensk Mäklarstatistik) samt antaganden om 75 procents belåningsgrad, 3 procents bolåneränta och 2 procents amortering. Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt SCB.

Pressmeddelandet publicerades torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).